Var tredje skolelev i årskurs nio, 31 procent, har under det senaste året utsatts för kränkningar på internet och sociala medier. Det är en ökning med 6 procentenheter sedan 2021. Även andelen elever som mot sin vilja får bilder eller filmklipp på sig själva spridda på nätet ökar. Det visar ny statistik från Brottsförebyggande rådet.
– Under det senaste årtiondet har det skett allt fler brott via internet och ofta är det barn och unga som drabbas. Brott på internet kan vara svåra att bevisa och därför är det viktigt att den som har utsatts omedelbart gör en polisanmälan och börjar samla in bevis, säger Karl Liljeholm, jurist på HELP Försäkring.
Brottsförebyggande rådet (Brå) genomför vartannat år Skolundersökningen om brott (SUB) bland elever i årskurs nio. Av den nysläppta rapporten för 2023 framgår att andelen elever som under det senaste året har utsatts för kränkningar på internet eller sociala medier ökar, från 25 procent år 2021 till 31 procent år 2023. Även andelen elever som mot sin vilja har fått bilder eller filmklipp på sig själva spridda på internet eller sociala medier ökar, från 15 procent år 2021 till 18 procent år 2023.
– Som barn kan det kännas pinsamt att berätta för en vuxen om ett brott på nätet, och det gäller inte minst om en privat bild som man inte vill att någon ska se har spridits. För att öka barnets vilja att berätta krävs att den vuxna omgivningen ställer nyfikna frågor om barnets liv på nätet och samtidigt avstår från all form av skuldbeläggande, säger Karl Liljeholm.
Den nya statistiken visar också att 12 procent av eleverna det senaste året har utsatts för hot och att brottsplatsen för 27 procent av dessa elever var internet och sociala medier. Motsvarande siffror för 2021 var 11 procent och 32 procent.
– Ett barn som har utsatts för hot ock kränkningar på nätet behöver stöd av vuxna i sin närhet. Som vuxen bör man lyssna på barnets berättelse och försöka skapa sig en bild av vad som har skett. En vuxen kan också hjälpa till med att polisanmäla händelsen. Det kan även vara bra att informera barnets skola, eftersom brott på internet ofta har en koppling till situationen i skolan, säger Karl Liljeholm.
Om Skolundersökningen om brott 2023
Undersökningen genomfördes i ett urval av skolor runtom i Sverige. Elever i årskurs nio fick fylla i en webbenkät. Frågorna handlade om utsatthet för och delaktighet i brott under de senaste tolv månaderna. I Skolundersökningen om brott 2023 medverkade totalt 4 228 elever.
Utsatthet för kränkningar på internet
– Fråga: ”Har du under de senaste 12 månaderna råkat ut för att någon skrivit kränkande saker om dig på internet (t.ex. på Facebook, Instagram, en blogg eller liknande)?”
– Resultat: 31,1 procent av eleverna svarade att de hade utsatts minst en gång.
Utsatthet för spridning av bilder på internet
–Fråga: ”Har du under de senaste 12 månaderna råkat ut för att någon lagt upp bilder eller filmklipp på dig på internet som du inte ville ska spridas (t.ex. på Facebook, Instagram, en blogg eller liknande)?”
–Resultat: 18,1 procent av eleverna svarade att de hade utsatts minst en gång.
Utsatthet för hot
–Fråga: ”Har du under de senaste 12 månaderna blivit hotad så att du känt dig allvarligt rädd?
–Resultat: 11,9 procent av eleverna svarade att de hade utsatts minst en gång.
–De som svarade att de hade utsatts för hot fick också ange brottsplatsen för hotet och 27,2 procent svarade då att brottsplatsen var internet/sociala medier.
Källa: Brå/HELP Försäkring
Om näthat
–Ett samlingsbegrepp för brott som sker på internet är ”näthat”. De brott som faller in under näthat är bland annat förtal, förolämpning, olaga hot och ofredande.
–Om en viss handling upplevs som kränkande är det inte säkert att ett faktiskt brott har begåtts. Det beror på vem som har utfört handlingen, på vilket sätt handlingen har utförts och till vem den har riktats.
–När det har fastställts vilken typ av brott det rör sig om kan det vara svårt att bevisa att en viss person har utfört en viss handling, även om det är mycket som tyder på att så är fallet. Det beror på att beviskraven är väldigt höga.
–Den som har utsatts för näthat bör polisanmäla händelsen. Det kan också finnas en möjlighet att ansöka om kontaktförbud i samband med polisanmälan, men det beror på brottets karaktär.
–Den som har utsatts för näthat bör genast börja samla in och spara bevisning. Bevisning kan exempelvis vara skärmdumpar, bilder och filmer.
Källa: HELP Försäkring
Foto: HELP Försäkring
