I lördags, den 5 oktober, genomförde projektet Smaka på Vindelälven ett matevent i Arjeplog där deltagarna fick lära sig mer om hur man tar vara på allt av renen. Tillsammans med Lotta Svensson lagade deltagarna Juopso tarmsoppa och plättar gjorda av renblod.
Lotta och Tom Svensson driver sedan 1994 turistföretaget Båtsouj samecenter i Gasa, utanför Slagnäs. Där får gästerna, som kommer från hela världen, bland annat möjlighet att lära sig mer om renskötseln, språket, kulturen och ta del av samisk mat.
– Den traditionella samiska matkulturen baseras på renkött, älgkött, fisk, örter och bär. Av renen tar man vara på allt från huvudet och klövarna till märgben och blod. Tarmarna och magarna rengörs och används bland annat vid tillverkning av blodkorv, berättar Lotta Svensson.
Under eventet i Arjeplog fick deltagarna vara med och laga den traditionella maträtten samisk tarmsoppa som består av renmage, grönsaker och kryddor.
– Tarmsoppa är ett lite felaktigt begrepp eftersom det är nätmagen och löpmagen från renen som vi använder till soppan, berättar Lotta Svensson.
Magarna hackas sönder och när soppan kokats långsamt i cirka två, tre timmar lägger man i grönsaker och kokar lite till.
– Vilka grönsaker som används är upp till var och en och också hur mycket det saltas. Därför blir varje soppa unik, konstaterar Lotta.
Dessutom visade hon hur man gör plättar gjorda på renblod. När det gäller renblodsplättarna används renblod, mjöl, mjölk, salt och renfett. Under eventet deltog ett tiotal personer från Arjeplog, Sorsele och Norsjö. Två av dem var Linus Lundquist, måltidschef i Sorsele och en av hans kockar Ella-Marit Janse. Sorsele är en samisk förvaltningskommun och de har satsat hårt på den samiska maten både i skolan och inom äldreomsorgen.
– En gång i månaden serverar vi en samisk maträtt för de äldre. Renköttsoppan är den mest populära, berättar Linus.
Eleverna på Vindelälvsskolan i Sorsele har också fått stycka en renkalv och lagat sin egen skolmat i form av gurpi och suovas. Tanken med detta var att följa stegen från ren till maträtt och samtidigt lära sig mer om den samiska kulturen. Både han och Ella-Marit var jättenöjda med eventet.
– Det blev en riktig aha-upplevelse och trevligt att få laga mat och prata samisk mat med andra matintresserade, säger Ella-Marit.
Jessica van den Berge, från Mellanström, som flyttade hit från Holland för ett halvår sedan var också entusiastisk.
– Jag ska nu ta hem mat som vi lagat här och låta familjen smaka, berättar hon.
Det här var det sista eventet i projektet Smaka på Vindelälven som innehållit allt från coachning av restauranger och elever på restaurangutbildningen vid Tannbergsskolan i Lycksele till föreläsningar och smakresor.
– Det blev en lyckad avslutning, säger projektledaren Anna Israelsson vid Gold of Lapland.
SMAKA PÅ VINDELÄLVEN
Smaka på Vindelälven genomför Gold of Lapland, tillsammans med Biosfärområde Vindelälven-Juhttátahkka och Westerlunds Reportagebyrå. Projektet ska verka för fler och bättre smakupplevelser längs Vindelälven och med Europeiska Jordbruksfonden för Landsbygdsutveckling samt Region Västerbotten som huvudfinansiärer.
Källa: Gold of Lapland
Gold of Lapland är en medlemsägd, ekonomisk förening som har sitt huvudkontor i Norsjö, Västerbotten.
Foto: Sladde
