Det kan bo människor med många olika vanor i en bostadsrättsförening och det är vanligt att grannar anser sig bli störda av varandra. Det är viktigt att man som boende inser att människor måste få leva ett normalt liv i sin lägenhet.
– Dit kan man räkna att barn vaknar tidigt på morgonen och häller ut lego på golvet eller att grannen har fest någon gång ibland, säger Karolina Sandahl, fastighetsjurist på Fastighetsägarna Service.
Men hur ska då styrelsen agera vid klagomål och vad räknas egentligen som en störning?
Styrelsen ska vara den första instansen som gör en gränsdragningsbedömning för att bestämma om det rör sig om en störning eller inte. Det bör finnas en tydlig rutin för hur det ska gå till väga. Det är viktigt att fundera på störningen ur de boendes perspektiv. Ibland kan saker upplevas som störande även om det rent juridiskt inte är en störning.
– Då får styrelsen försöka lösa det genom att ha ett samtal med den som stör eller den som anser sig bli störd. Är det en störning så är styrelsen skyldig att ta ärendet vidare. Om det inte rör sig om en störning så bör styrelsen inte agera, säger Karolina Sandahl, fastighetsjurist på Fastighetsägarna Service.
Vad räknas som störningar?
– En vanligt förekommande störning är att en boende spelar hög musik lite för ofta på kvällarna. Det brukar vara tillåtet att ha fest någon gång ibland men inte att regelbundet spela hög musik eller att det ofta rör sig berusade gäster i trapphuset. En störning kan även vara att till exempel bygga om i lägenheten sent på kvällen eller att ett par ofta bråkar och skriker, säger Karolina Sandahl.
Att ta reda på om det är en störning
Det finns lite olika hjälpmedel för att ta reda på om det faktiskt rör sig om en störning. Om det är möjligt så kan någon från styrelsen gå och lyssna när störningen håller på men det är inte alltid rimligt att begära det. Då kan det vara en bra idé att anlita en störningsjour som de boende kan ringa till mitt i natten istället för till styrelsen. Oftast kan störningsjouren lämna en rapport av händelsen som går att använda som bevismaterial om det skulle gå så långt att det behövs. De kan också ibland hjälpa till att lugna ned vid en eventuell konflikt.
– Styrelsen kan även ha en dialog med de boende som bor i anslutning till den berörda lägenheten. Om flera upplever störningar kan styrelsen be dem föra noteringar om när, var och hur störningarna sker. Om det bara är en person som upplever att det är en störning så kan det vara en ovanligt känslig person. Om många upplever en störning så är det troligt att det är en störning, säger Karolina Sandahl.
Att hantera en bekräftad störning
När det väl har konstaterats att det rör sig om en störning är det viktigt att först och främst prata med den som orsakar störningarna. Om det inte hjälper måste styrelsen skicka en rättelseanmodan till den boende som ska innehålla en beskrivning av vad det är som den boende har gjort som är störande och att denne kan bli uppsagd från sin lägenhet om störningen fortsätter.
– Det låter allvarligt men det är viktigt att vara rak och tydlig så att det inte finns chans för några missförstånd. Styrelsen måste även underrätta socialnämnden om att det har skickats en rättelseanmodan till den boende så att de har möjlighet att gå in och hjälpa till om det rör sig om sociala problem. Styrelsen måste kunna bevisa att de har skickat detta både till bostadsrättsinnehavaren och till socialnämnden och därför ska rättelseanmodan skickas med rekommenderad post. Det är bra att även skicka ett vanligt brev ifall det rekommenderade brevet inte löses ut, säger Karolina Sandahl.
Ärendet går till domstol
Om styrelsen inte upprättat en anmodan om rättelse tidigare är det en god idé att ta hjälp av en fastighetsjurist eftersom det finns formkrav på hur den ska se ut.
– Blir det fel så börjar processen om från början och det kan vara tråkigt att tappa tid om det känns angeläget att lösa problemet, säger Karolina Sandahl.
Ifall den som blir uppsagd bestrider rättelseanmodan så går ärendet till domstol och då bör styrelsen absolut anlita en jurist som kan hjälpa till att värdera bevisningen och lägga fram ens talan i domstolen.
Om beteendet inte ändras
– Man behöver fortsätta utredningen efter det att rättelseanmodan har skickats. Det är ju efter anmodan som man vet om bostadsrättshavaren har rättat sig eller inte, det vill säga, slutat med störningarna. Ändras inte beteendet finns det inget annat alternativ än att säga upp personen som stör. Det går att backa ut ur en uppsägningsprocess om styrelsen anser att personen kommer att bättra sig. Störningar leder oftast inte till uppsägning, i många fall går det att lösa på annat sätt, avslutar Karolina Sandahl.
Om det blir fråga om uppsägning så kan det bli det en tvångsförsäljning av den boendes lägenhet. Ofta kan man dock komma överens och till exempel säga att den boende själv får sälja lägenheten om det görs inom en viss tid.
Källa: Fastighetsägarna Service
Foto: Fastighetsägarna Service
