De har ofta särskilda egenskaper och är en stor tillgång inom vården. Samtidigt känner flera ett motstånd att berätta om sin diagnos. En ny studie vid Högskolan i Gävle är först med att undersöka hur sjuksköterskor med ADHD och/eller autismdiagnoser upplever situationen på arbetet.
ADHD och autism är vanliga neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som dessutom ökar i antal. I Sverige räknar man med att ungefär 4 procent av den vuxna befolkningen har ADHD, och 2 procent någon form av autismdiagnos, enligt Socialstyrelsen. Troligen finns motsvarande andel bland sjuksköterskorna – men väldigt lite är känt om gruppen.
– Det finns ingen tidigare forskning om sjuksköterskor med de här diagnoserna. För att vi ska ha vård med hög kvalitet samtidigt som sjuksköterskorna mår bra på sin arbetsplats är det viktigt att vi lär oss mer om hur de här individerna upplever sin situation på arbetet, säger Åsa Hedlund, doktor i vårdvetenskap.
Inom ramen för studien intervjuade Åsa Hedlund 17 sjuksköterskor från olika delar av Sverige med ADHD och/eller autismdiagnoser. De flesta av dem upplever att de har egenskaper som personer utan motsvarande diagnoser saknar.
Sjuksköterskorna med autismdiagnoser angav noggrannhet och rättspatos som starka tillgångar.
– De med autism beskrev att de har en stark känsla för hur folk mår i ett rum som yttrar sig genom att de snabbare upptäcker om patient mår dåligt. De har en vilja att göra ett ordentligt arbete till punkt och pricka, ett slags rättrådighet som är extra viktig för dem. De berättade också att de säger vad de tycker och inte är konflikträdda, säger Malin Jordal, forskare inom vårdvetenskap och medförfattare av studien.
De som hade ADHD-diagnoser fungerade ofta som bäst på akutmottagningar eller ambulans där arbetsuppgifterna var ombytliga vilket passade deras sätt att fokusera.
Gemensamt för grupperna var att de problem med arbetsmiljön som redan finns inom yrket upplevs som ännu värre. Mycket sinnesintryck, plötsliga och höga ljud, och starkt eller blinkande ljus stör personer med ADHD och autism mer än andra. Röriga och oförutsägbara dagar beskrevs som besvärliga. Det sociala i fikarummen med kollegor upplevdes också som svårt att hantera. Däremot var kontakten med patienterna inget problem.
– Den här forskningen sticker hål på myten att personer med autism inte kan kommunicera med andra människor och inte har empati. Den delen av det sociala som har med patienter att göra tyckte alla fungerade bra, säger Åsa Hedlund.
Studien visar att det behövs en individuell anpassning av arbetssituationen för att förbättra gruppens arbetshälsa och minska risken för sjukskrivningar. Beroende på arbetsuppgifter kan en lösning vara att få arbeta ostört när man behöver koncentrera sig (t.ex. läkemedelshantering, journalföring) eller att få stöd av chefen till att inte kasta sig in i för många projekt.
– Det behövs stöd från chefer och acceptens från kollegorna för att gruppen ska trivas bättre på jobbet. Men för att det ska kunna uppnås måste vi få en öppenhet. Flera i vår studie har inte ens berättat på jobbet om sin diagnos. Det är vanligare att öppenhet i samhället i stort nu, men bland anställda inom vården är autism och ADHD stigmatiserat, säger Åsa Hedlund.
Länk till studien: Feeling like an untapped resource. Experiences of working life among nurses with ADHD and/or autism: An interview study – PubMed (nih.gov)
Källa: Högskolan i Gävle
Bild: Sjukvårdare på skånsk musikfestival i form av Undersköterska, sjuksköterska samt läkare. Foto: Johanchristell99
