En internationell multicenterstudie med anslag från Hjärt-Lungfonden visar att unga som börjar snusa i 15-årsåldern eller tidigare kopplas till en ökad risk för att utveckla astma. Kopplingen gäller framför allt unga kvinnor som börjat snusa i 15-årsåldern.
– Avgörande för folkhälsan är att oberoende forskning om snusets hälsoeffekter når samma kunskapsnivå som för cigaretter. Inte minst för att vi nu ser hur nikotinbruket i Sverige ökar bland unga människor, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.
Under senare tid har det blivit allt vanligare att unga, framför allt i norra Europa, använder snus där man idag uppskattar att upp till en av fem yngre än 25 år snusar någon form av snus med nikotin. Lungorna är de organ som är särskilt känsliga för miljöfaktorer, inte minst under barn- och ungdomsåren. När det gäller rökning har man funnit att tiden före 16 års ålder är extra känslig. I den aktuella studien ville forskarna undersöka om samma förhållande gäller snus.
– Våra resultat visar en koppling mellan att börja snusa före 16 års ålder och tre eller fler symtom på astma. Kopplingen gäller framför allt kvinnor. När det gäller aldrig-rökare sågs kopplingen hos båda könen, men starkast hos kvinnor, säger Juan Pablo López-Cervantes, pediatriker och doktorand vid universitetet i Bergen, Norge.
Data samlades in mellan 2013 och 2016. Studien omfattar 9 002 personer äldre än 15 år i norra Europa i den befolkningsstudie som går under namnet RHINESSA och som totalt omfattar 10 036 deltagare i norra Europa, Spanien och Australien. I Sverige ingick studiecenter i Göteborg, Uppsala och Umeå. Studiedeltagarnas medianålder var 28 år (med ett spann mellan 15 och 53 år). Av de drygt 9 000 deltagarna hade 20 procent snusat snus med nikotin. Fler män än kvinnor var snusare och en större andel av männen hade börjat snusa i unga år.
Resultaten visade ingen koppling mellan snusning och astma i de fall där studiedeltagarna börjat snusa senare än i 15-årsåldern. Forskarnas analys tyder ändå på att snusning tidigt i puberteten kan ha en menlig inverkan på luftvägarna, i synnerhet hos unga kvinnor. De anser det inte heller uteslutet att andra nikotinprodukter kan ha liknande effekter eftersom de bedömer att nikotinet är det som åstadkommer effekten.
– Nikotinet färdas från munslemhinnan till lungorna där det tas upp och kan ha vissa direkta effekter på de små luftvägarna i form av astmasymtom. Därför är det högst troligt att andra nikotinhaltiga produkter såsom vitt snus och även e-cigaretter skulle kunna ha en liknande mekanism, avslutar Juan Pablo López-Cervantes.
Nästa steg för forskarna är att studera populationer från två olika generationer för att undersöka om liknande effekter kan överföras från föräldrar som börjat snusa i puberteten till deras barn.
Om snus
Det så kallade bruna snuset som innehåller tobak har funnits i Sverige sedan 1800-talet. Det bruna snuset är förbjudet i hela EU utom i Sverige. Det vita snuset, som innehåller nikotin som utvunnits ur tobaksblad och säljs i olika smaker har hittills förbjudits i Nederländerna, Belgien och delar av Tyskland.
Nikotinhalten i det vita snuset kan vara flerfalt högre än i traditionellt brunt snus och kan innehålla så mycket som 150 mg nikotin per gram snus, att jämföra med brunt snus som generellt innehåller 7-8 mg nikotin. Förutom i Sverige är brunt snus tillåtet i Norge och USA.
Det vita snuset lanserades i Sverige år 2016. Sedan dess har andelen 15-åringar och yngre som har använt snus i Sverige ökat i rasande takt och störst är ökningen bland 15-åriga flickor – från 7 till 27 procent på bara tre år.
Det kommer att ta tid tills det finns lika mycket kunskap om hälsoeffekterna av de nya nikotinprodukterna som det finns om cigaretter. Men forskning visar på allvarliga konsekvenser: Förutom att nikotin är starkt vanebildande så löper snusare ökad risk att utveckla typ 2 diabetes och att dö i hjärt-kärlsjukdom. Nikotin kan påverka kognitiva funktioner, öka risken för psykisk ohälsa och påverka fostrets hjärta hos gravida. Dessutom kan smaktillsatserna försämra minne och kognition.
Källa: Hjärt-Lungfonden
Foto: EC-Lou
