Svenskarna har blivit alltmer negativa mot mångfald ur ett kultur-, religions- och boendeperspektiv. Samtidigt har andelen med positiva erfarenheter av att jobba eller studera med personer med utländsk bakgrund ökat.
Det visar resultaten från enkätundersökningen Mångfaldsbarometern 2024.
Mångfaldsbarometern kartlägger sedan 2005 svenskarnas attityder till etnisk mångfald och invandring. Årets enkätundersökning, som besvarats av 1171 personer, visar på flera anmärkningsvärda förändringar.
Övergripande har svenskarna blivit mer negativa till mångfald och invandring. Därmed är en trend om förbättrade attityder till mångfald sedan 2018, bruten. Andelen positiva till mångfald har nu minskat till 61 procent (64 procent 2022), medan andelen negativa ökat till 33 procent (31 procent 2022). En rekordstor andel, 47 procent, anser dessutom att många nyanlända kommer till Sverige enbart för att utnyttja landets sociala förmåner.
Trots mer negativa attityder generellt till mångfald rapporterar 78 procent positiva erfarenheter av att arbeta eller studera med kollegor med utländsk bakgrund – det är den högsta siffran hittills i Mångfaldsbarometers mätningar, sedan starten 2005. Dessutom finns det en tydlig trend att stödet blir starkare för att utländsk arbetskraft behövs i landet för att säkra såväl servicen inom vården som kompentensen inom industrin.
– Årets resultat visar en komplex bild där positiva erfarenheter i arbetslivet står i kontrast till en ökad skepsis i andra delar av samhället. De motsägelsefulla attityderna till invandrares deltagande i arbetslivet kan å andra sidan tyda på en varufiering av invandrare, där de betraktas som nyttiga i form av arbetskraft som behövs för att upprätthålla ekonomin. Samtidigt kanske de inte ses som fullvärdiga medborgare, till exempel när det gäller utvisning vid brott. Det är viktigt att vi fortsätter att följa dessa trender noggrant, säger Fereshteh Ahmadi, professor i sociologi vid Högskolan i Gävle, och ansvarig för Mångfaldsbarometern.
Huvudresultat av Mångfaldsbarometern
- Trend med positiva attityder till mångfald bruten: Med kraftigt försämrade attityder till mångfald efter den stora invandringsvågen 2016, så gick det att avläsa en svag trend med förbättrade attityder till mångfald under de senaste åren, allt enligt Nya Stora Mångfaldsindex. Men denna uppgång är bruten i år. Andelen positiva till mångfald har nu i stället minskat från 64 procent 2022 till 61 procent 2024, medan andelen negativa ökat från 31 procent till 33 procent.
- Minskad acceptans av kulturell mångfald: Antalet svenskar som anser att människor med utländsk bakgrund berikar Sverige kulturellt har minskat markant, från 74 procent till 68 procent.
- Ökad skepticism mot invandring: En rekordstor andel (47 procent) anser nu att många nyanlända kommer till Sverige enbart för att utnyttja landets sociala förmåner.
- Hårdare attityder mot religion: 64 procent anser att vissa religioners värderingar kolliderar med mänskliga rättigheter, en ökning från 55 procent 2022. Av dessa nämner 97 procent specifikt islam.
- Ökad oro för mångfald i bostadsområden: Rekordmånga anser att bostadsområden med människor från Afrika och Mellanöstern har större sociala problem och högre kriminalitet.
Fakta
Högskolan i Gävle vill med den återkommande Mångfaldsbarometern bidra till diskussionen om mångfald i det svenska samhället. Uppsala universitet var tidigare ansvarig för studien mellan 2005 och 2012.
Mångfaldsbarometern har funnits sedan 2005 och bygger på en enkätundersökning av ett slumpmässigt urval av den vuxna befolkningen som är folkbokförd i Sverige. Mångfaldsbarometern 2024 baseras på svar från 1171 personer och genomfördes under april-juni i år.
Fereshteh Ahmadi, professor i sociologi vid Högskolan i Gävle är ansvarig för Mångfaldsbarometern i samarbete med Andreas Önver Cetrez, professor i religionspsykologi vid Uppsala universitet.
Källa: Högskolan i Gävle
Foto: Øyvind Holmstad
