I år är det 150 år sedan konstnären Tyra Kleen föddes, ett jubileum som uppmärksammas med en utomhusutställning i Museiparken. Verken är hämtade ur Kleens bok Temple Dances in Bali, de visas tillsammans med några av hennes fotografier från tiden på ön under 1920-talet.
Tyra Kleen (1874–1951) var även verksam som författare, teosof och engagerad i kvinnorättsfrågor. Hon drogs till friheten, resor och till att utforska de andliga aspekterna av livet. 1919–1921 reste hon till Java och Bali. Verken som visas i museiparken är hennes gouacher hämtade ur boken Temple Dances in Bali som avbildar olika dansstilar, en bok som gavs ut av Etnografiska museet 1936.
Kleen fotograferade mycket under sin vistelse, hon tog hundratals bilder på dansmotiv, natur och byggnader. Nytt för i år är att hennes fotoalbum har digitaliserats av Världskulturmuseerna.
Dansfotografierna användes i dokumentärt syfte och som underlag till måleriet. Tyra Kleen betraktade dansen som den högsta konstformen, som hon försökte studera och avbilda i en mer antropologisk anda. För att kunna genomföra sina studier levde hon en längre tid på Bali och försökte lära sig mer om kulturen, språket och dansen, berättar Karolina Mikulska som är bildintendent.
Kleen ägnade mest tid åt att tolka och avbilda legong, en stil som inte har en religiös koppling och som dansas i en mängd olika sammanhang än idag. Tidigare framfördes legong av flickor men nu uppträder både kvinnor och män med dansen. Dansen räknas som ett immateriellt kulturarv. Tre genrer av balinesisk dans är sedan 2015 klassat som ett immateriellt kulturarv av UNESCO.
Trots att Kleen i många avseenden gick mot strömmen, var hon som konstnär också formad av sin samtid. I 1800-talets konst och kultur repeterades en stereotyp bild av Orienten. Den bilden kunde vara både förskönande, föraktfull och sexualiserande. I sina texter uttryckte Kleen kritik mot kolonisatörernas och missionärernas anspråk på överlägsenhet. Hennes gouacher visar dock inslag av orientalistiska synsätt och hon romantiserade även livet på Bali i sina skrifter.
Kleen fick aldrig några barn utan testamenterade sin konst, sitt arkiv och sina samlingar till Riddarhuset. Hon bestämde att konsten inte skulle offentliggöras förrän 50 år efter hennes död. En del av hennes verk, insamlade föremål och fotografier finns idag på Etnografiska museet. Några av föremålen från Bali visas i utställningen Magasinet – En etnografisk skattkammare.
En ikonisk kvinna – Tyra Kleens gouacher från Bali visas i Museiparken utanför Etnografiska museet.
Källa: Världskulturmuseerna/Statens museer för världskultur
Foto: Tyra Kleen
