Ett forskarteam från Sverige, Polen och Norge har arbetat fram en ny AI-driven kartläggningsmetod för skogsmark i Sverige. Kartläggningen och modellen visar sannolikheten för skog och skogslandskap med höga bevarandevärden. Modellen bygger på öppna, nationella data och maskininlärning och täcker 22 miljoner hektar skog i hela landet. Projektet är finansierat av Naturvårdsverket.
Ett forskarteam från Mittuniversitetet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Norges Inlandsuniversitet och Polska vetenskapsakademin har tagit fram en ny metod för analys och planering av skog och skogslandskap i Sverige. Resultatet är en interaktiv kartläggning med upplösning på en hektar, där ett värde från 0 till 100 anges för varje hektaryta. Totalt omfattar kartan 22 miljoner hektarytor med minst 50 procent skog. Modellen har tagits fram med hjälp av maskininlärning och baseras på 128 oberoende variabler från öppet tillgängliga geografiska datakällor på bestånds- och landskapsnivå. Forskarteamet betonar hur viktiga den här typen av planeringsverktyg är för arbetet med biologisk mångfald och ekosystemtjänster samt för hållbart skogsbruk.
– Kartläggningen ger nationellt täckande information om bland annat skogar som har bevarandevärde, skogar som kan vara aktuella för restaurering och skogar som är lämplig för hållbart skogsbruk. Detta kommer att vara ett viktigt beslutsunderlag för hållbar landskapsplanering i Sverige där ett fortsatt skogsbruk måste balanseras bättre med andra intressen och anspråk, säger Johan Svensson, forskare vid SLU.
Modellen och kartläggningen är framtagen efter flera steg av interna tester och extern valideringar med hjälp av oberoende data från Riksskogstaxeringen och beståndsdata från statliga Sveaskog. Modellen är generell och därmed möjlig att använda i andra länder och regioner och för andra ändamål, så länge träningsdata finns och kan användas.
– Sverige har en lång historia av att samla olika data om skogslandskap. Många av dessa data är fritt tillgängliga. Samtidigt är stora datamängder lättare att modellera idag tack vare framsteg som gjorts inom programmering, beräkningskapacitet och maskininlärning, fortsätter Bengt Gunnar Jonsson, forskare vid Mittuniversitetet och SLU.
Som en del i arbetet har modellen och kartläggningen presenterats för och diskuterats med representerar skogsbolag, länsstyrelser, Skogsstyrelsen och miljöorganisationer.
– Det behövs mer och bättre kunskap om skogens och skogslandskapen. Vi vill att kartläggningen och modellen ska kunna användas av många och dessa möten har hjälpt oss att hitta styrkor och begränsningar, samt att identifiera nya utvecklingsmöjligheter och tillämpningar, avslutar Grzegorz Mikusiński, forskare vid SLU.
Källa: SLU
