Antalet personer som försörjs med sociala ersättningar och bidrag fortsätter nedåt, visar ny statistik från SCB. I fjol var både andelen och antalet de lägsta sedan mätningarna började. Men skillnaderna runt om i landet är stora.
Totalt försörjdes motsvarande 701 953 personer i Sverige av sociala ersättningar och bidrag under hela 2023. Det motsvarar 11,8 procent av den arbetsföra befolkningen (åldrarna 20–64 år).
– Det motsvarar en minskning med 1,2 procent sedan 2022. Det totala antalet helårspersoner som försörjdes med sociala ersättningar och bidrag under 2023 var det lägsta sedan mätningarna började 1990, säger Johan Lindberg, utredare på SCB.
För att underlätta jämförelser visar statistiken hur många personer som de utbetalda ersättningarna och bidragen skulle kunna försörja med full ersättning under ett helt år. Det kallas helårsekvivalenter, eller helårspersoner.
Exempel: Två personer som varit heltidsarbetslösa ett halvår var blir tillsammans en helårsperson i statistiken.
Lägsta nivåerna
Antalet helårspersoner som försörjdes med sociala ersättningar och bidrag steg med nästan 60 procent mellan 1990 och 1994. Sedan dess har antalet minskat stadigt med undantag för enskilda år, exempelvis under pandemin.
– Men under 2022 och 2023 har antalet helårspersoner som försörjs av sociala ersättningar och bidrag fallit till de lägsta nivåerna hittills i statistiken.
Sjuk- och aktivitetsersättning är den största ersättningsformen och står för 29,3 procent av det totala antalet helårsekvivalenter. Den minskade med 1,3 procent under förra året, och har minskat med 55 procent sedan 2006.
– Procentuellt minskade antalet personer med ekonomiskt bistånd mest under 2023, med över 12 procent. Antalet personer med sjukpenning ökade mest, med knappt 5 procent, säger Johan Lindberg.
Mottagare per ersättningsform samt utveckling mellan 2022 och 2023
| Ersättningsform | Antal helårspersoner | Andel av totala antalet helårspersoner (%) | Andel av befolkning i arbetsför ålder (%) | Procentuell förändring sedan 2022 |
| Sjukpenning | 167 503 | 23,9 | 2,8 | 4,8 |
| Sjuk- och aktivitetsersättning | 205 807 | 29,3 | 3,5 | -1,3 |
| Ersättning vid arbetslöshet | 69 411 | 9,9 | 1,2 | 3,3 |
| Arbetsmarknadsåtgärder | 177 839 | 25,3 | 3 | -2,8 |
| Ekonomiskt bistånd | 71 502 | 10,2 | 1,2 | -12,3 |
| Etableringsersättning | 9 892 | 1,4 | 0,2 | -3,3 |
| Totalt | 701 953 | 100 | 11,8 | -1,2 |
Av alla helårspersoner som försörjdes av sociala ersättningar och bidrag var 54,7 procent kvinnor och 45,3 procent män. För några ersättningsformer är skillnaden mellan könen mer tydlig än för andra.
– Kvinnor är i klar majoritet vad gäller sjukpenning, medan män är klart fler vad gäller arbetslöshet.
Könsfördelning inom respektive ersättningsform (%)
| Ersättningsform | Kvinnor | Män |
| Sjukpenning | 63,5 | 36,5 |
| Sjuk- och aktivitetsersättning | 55,0 | 45,0 |
| Arbetslöshet | 44,3 | 55,7 |
| Arbetsmarknadspolitiska åtgärder | 50,8 | 49,2 |
| Ekonomiskt bistånd | 53,3 | 46,7 |
| Etableringsersättning | 56,4 | 43,6 |
| Totalt | 54,7 | 45,3 |
Stora regionala skillnader
Skillnaderna i hur många som får ersättning är stora på länsnivå – och ännu större på kommunnivå.
– Andelen av befolkningen i åldern 20–64 år som försörjs med sociala ersättningar var lägst i Stockholms län med 9,3 procent, och högst i Gävleborgs län med 16,2 procent, säger Johan Lindberg och fortsätter:
– På kommunnivå är skillnaderna ännu större. Andelen som försörjs med sociala ersättningar var lägst i Danderyd, med 5,7 procent, och högst i Perstorp, med 20,7 procent.
Kommunerna där minst respektive störst andel av befolkningen försörjdes med sociala ersättningar och bidrag 2023
| Minst andel (%) | Störst andel (%) | ||
| Danderyd | 5,7 | Perstorp | 20,7 |
| Vellinge | 6,1 | Filipstad | 20,6 |
| Täby | 6,3 | Söderhamn | 20,2 |
| Lomma | 6,4 | Flen | 20,2 |
| Solna | 6,4 | Ljusnarsberg | 19,5 |
| Nacka | 6,4 | Fagersta | 18,6 |
| Lidingö | 6,7 | Bollnäs | 18,3 |
| Kiruna | 6,8 | Åmål | 18,2 |
| Knivsta | 7,3 | Degerfors | 17,9 |
| Kungsbacka | 7,5 | Kristinehamn | 17,7 |
Källa: SCB
