Nämnden för lagstiftningskontroll inrättades av EU-kommissionen 2015 som ett oberoende organ för att bidra till bättre EU-lagstiftning. Problemet är dock att nämnden har fått stor makt, utsätts för påverkan av olika intressenter och saknar öppenhet, visar ny forskning av Brigitte Pircher vid Linnéuniversitetet.
Beslutsfattandet inom EU är minst sagt komplext. I de flesta fall antas EU-lagar av Europaparlamentet och Europeiska unionens råd tillsammans, utifrån förslag från EU-kommissionen.
Få känner dock till att det finns en grupp icke-valda företrädare inom kommissionen som kan utöva ett stort inflytande på lagstiftningsprocessen. Dessa experter utgör Nämnden för lagstiftningskontroll (Regulatory Scrutiny Board; RSB).
– I praktiken har RSB en vetoposition som ger icke-valda experter inom EU-kommissionen en alltför stark roll i EU:s lagstiftningsprocess. Dessutom kan lobbyister försöka påverka nämnden under arbetets gång. Detta blir särskild problematiskt eftersom nämndens arbete inte är transparent, säger Brigitte Pircher, docent i statsvetenskap vid Linnéuniversitetet och specialist på beslutsfattande inom EU.
Risk för partiskhet
Brigitte blev intresserad av RSB eftersom nämnden är relativt okänd, även i Bryssel. Dessutom har olika aktörer hävdat att RSB är partiskt, till förmån för stora näringsgrenar. Därför har hon undersökt RSB:s arbete och ställning i en ny studie.
Ett tydligt exempel på problematiken är EU-direktivet om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet (Corporate Sustainability Due Diligence).
– Min studie visar att RSB hade kontakter med lobbyister innan lagförslaget ens föreslogs eller överlämnades till lagstiftarna. Stora industrier, bland annat svenska och danska, försökte på detta sätt lobba RSB som yttrade sig negativt två gånger och var emot kraftfulla åtgärder. Till sist blev lagstiftningen kraftigt urvattnad och gäller numera bara för 0,2 % av alla europeiska företag. I beslutsfattandet bidrog RSB till politiseringen och polariseringen av denna lag.
Naturligtvis är det svårt att bedöma exakta effekter, säger Brigitte, men RSB:s struktur och roll gör nämnden mottaglig för lobbyister och det finns inget offentligt ansvar eller insyn.
– RSB:s åsikter publiceras endast i slutet av ett färdigt lagförslag. Det finns alltså ingen insyn i nämndens arbete och utvecklingen av dess åsikter – inte ens för lagstiftarna. Till exempel får ledamöter av Europaparlamentet inte tillgång till deras dokument. Jag hävdar därför att RSB i sin nuvarande form ökar politiseringen av EU:s politik bakom stängda dörrar. Detta verkar – som beskrivs i studien – särskilt problematiskt eftersom RSB saknar offentligt ansvar.
Minska makten
De viktigaste stegen för att ta itu med de problem som Brigitte har sett är att minska nämndens makt och göra processen mer öppen.
– Lagstiftningsprocessen bör höra hemma hos Europaparlamentet och EU-rådet. RSB bör reduceras till en expertstyrelse utan någon vetoposition. Dessutom bör nämnden agera helt öppet och ge tillgång till sina dokument i alla stegen i beslutsfattandet.
Källa: Linnéuniversitetet
Foto: It’s No Game
