De flesta är nöjda med hur maten märks – trots att de inte alltid förstår vad märkningen betyder. Det visar en undersökning gjord av Livsmedelsverket, som även visar att det finns ett stort intresse för ursprungsmärkning, medan olika vegobegrepp förvirrar.
Livsmedelsverket har undersökt hur väl konsumenterna förstår olika typer av livsmedelsinformation.
På det stora hela upplever de som deltagit i undersökningen att de får den information de behöver och att informationen är begriplig och ändamålsenlig. Många upplever att de förstår vad olika märkningar betyder. De viktigaste märkningarna är livsmedlens bäst före-datum och sista förbrukningsdag, ingrediensförteckning, ursprungsmärkning samt vilka tillsatser maten innehåller. Deltagarna i undersökningen använder märkningen för att kunna jämföra produkter och förstå innehållet för att sedan kunna ta välgrundade beslut.
Kunskapen inte lika bra som man tror
Många upplever emellertid att de har bättre förståelse av märkningen är de verkligen har. Det är till exempel få i undersökningen som vet vad livsmedlets beteckning innebär eller hur allergenmärkning och ursprungsmärkning ska tolkas.
Viss förvirring kring vegetariska och veganska begrepp
Deltagarna i undersökningen har ofta olika uppfattning om vad begreppen vegetarisk, vegansk, vego, växtbaserad, lakto-vegetarisk eller lakto-ovo-vegetarisk betyder. Nästan samtliga begrepp är otydliga för konsumenterna och många har särskilt svårt att förstå vad lakto-vegetarisk och lakto-ovo-vegetarisk betyder.
Stort intresse för ursprungsmärkning
Många säger att de ofta tittar efter ursprungsmärkning, särskilt när de ska köpa produkter de inte köpt innan. De önskar också få information om ursprunget för en rad olika produkter där det idag inte finns något krav på ursprungsmärkning.
Kunskapen är dock mycket låg om vad exempelvis ursprungsmärkningen på bacon eller kyckling egentligen innebär. Få deltagare i undersökningen känner till vilka moment som minst måste ha skett i Sverige för att en vara ska få märkas med ”ursprung Sverige”.
– Förståelsen av märkningen har inte blivit bättre på de nästan 10 år som gått sedan förra undersökningen. Det betyder att myndigheter och företag behöver jobba för att märkningen ska bli lättare att förstå, säger Karin Cerenius, chef för Kontrollstödsavdelningen på Livsmedelsverket
Om undersökningen
Undersökningen är en uppföljning på en undersökning från 2014 och har genomförts med fokusgrupper, enkäter och djupintervjuer. Den nya undersökningen visar i stort samma resultat som den tidigare.
Text & källa: Livsmedelsverket
Foto: Tobias Dahlén / Sweden Photo Passion AB
