I en ny studie som letts av forskare från Uppsala universitet syns ett tydligt samband mellan ekonomisk ojämlikhet och dödlighet vid storskaliga översvämningskatastrofer. Länder med ojämn fördelning av inkomst hade många gånger högre dödlighet jämfört med länder med mer jämnt fördelade inkomstnivåer. Resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Sustainability.
– Vi anser att det här är alarmerande, särskilt eftersom vi kan förvänta oss mer extrema nederbördshändelser i ett förändrat klimat. Den alltmer ojämlika fördelningen av ekonomiska resurser inom länder förtjänar mer uppmärksamhet inom katastrofriskreducering – bland forskare såväl som myndigheter och politiker, säger Sara Lindersson, doktorand vid Centrum för naturkatastroflära vid Uppsala universitet och studiens försteförfattare.
Forskarna genomförde en analys av över 500 storskaliga översvämningskatastrofer i 67 medel- och höginkomstländer under de tre senaste decennierna. Målet med analysen var att fastställa om sambandet mellan ekonomisk ojämlikhet och dödlighet skulle kvarstå efter att ha kontrollerat för andra faktorer såsom BNP per capita och befolkningstal i drabbade områden.
Resultaten visar ett tydligt samband mellan ekonomisk ojämlikhet och dödlighet vid storskaliga översvämningskatastrofer. Medianvärdet för dödlighetsgraden är 26 gånger högre i länder med ojämn fördelning av inkomst, jämfört med länder med mer jämlikt fördelade inkomstnivåer. Länder i Afrika, Asien och Amerika hade högst antal dödsfall och dödlighetsgrad per översvämningskatastrof, medan Europa och Oceanien förlorade färre liv.
Forskarna analyserade geokodade data över dödsfall från översvämningar tillsammans med globala kartor över befolkningsmönster och nationell ekonomisk data. Genom en statistisk jämförelse mellan länder fann forskarna att en ökning på tre procentenheter i inkomstojämlikheten, vilket har varit en typisk förändring i dessa länder under studieperioden, var associerad med en genomsnittlig ökning av dödstalen på 16 procent. Forskarna identifierade även att detta samband var ännu starkare för de allra rikaste länderna i urvalsgruppen.
– Även om den här typen av breda jämförande studier ofrånkomligen innebär förenklingar och våra data inte kan fastställa orsakssamband, alltså visa precis hur det ena leder till det andra, så understryker resultaten hur ojämlikhet spelar en mer central roll jämfört med BNP för att förklara dödlighet vid översvämningar, säger Sara Lindersson.
Tidigare forskning visar att stora ojämlikheter i resursfördelning påverkar dödlighetsgraden vid översvämningar på flera olika sätt. Höga nivåer av ekonomisk ojämlikhet innebär ofta att en stor andel av befolkningen lever i fattigdom. Dessa individer saknar ofta de resurser som krävs för att evakuera i tid. Den ekonomiska snedfördelningen som sådan kan resultera i segregerade stadsmiljöer, vilket också kan öka sårbarheten vid katastrofer. Resurser, tjänster och skyddande infrastruktur koncentreras i höginkomstområden, samtidigt som låginkomstområden lämnas bakom och blir mer utsatta.
Artikelförfattarna lyfter fram katastrofen i New Orleans efter orkanen Katrina som ett exempel på hur ojämlikhet kan leda till en dödlig utgång, då en rad faktorer förvärrade dödligheten i stadens låginkomstområden. De allvarligaste översvämningarna inträffade i dessa låginkomstområden efter att skyddsvallar brustit. Människor i dessa områden hade också begränsad tillgång till bilar eller andra former av transport, vilket gjorde att många inte kunde evakuera i tid. Dessutom bodde många i hem som var mycket känsliga för översvämningar, till exempel husvagnar. Slutligen drabbades dessa områden av allvarliga luftföroreningar efter översvämningen, på grund av närhet till stadens industriområden.
– Våra resultat belyser vikten av att inte bara analysera sårbarheten hos fattiga länder, vilket är akut, men även samhälleliga faktorer i rika länder som driver sårbarhet. Det är viktigt för att kunna utveckla mer effektiva strategier för katastrofriskreducering som identifierar och tar itu med grundläggande orsaker, säger Sara Lindersson.
Studien är ledd av forskare vid Centrum för naturkatastroflära (CNDS) vid Uppsala Universitets Institution för geovetenskaper. Medförfattare till artikeln är även anslutna till Karolinska Institutet, KTH, Universitetet i Cambridge och Universitetet i Manchester.
Källa: Uppsala universitet
Foto: Anonymous. Creative Commons Attribution 4.0
