FN-förhandlingarna i New York om ett avtal till skydd för livet i världshavet lyckades idag söndag – efter över femton års arbete – till slut nå en överenskommelse. Avtalet skapar globala regler för att begränsa miljöpåverkan och marina skyddsområden i det fria havet, som utgör 95 procent av världshavets volym. Som EU-ordförande har Sverige lett förhandlingarna för EU och dess medlemsstater tillsammans med Kommissionen.
– Det är mycket glädjande att FN har kunnat komma överens om ett historiskt avtal till skydd för livet i världshavet efter femton års förhandlingar. Avtalet är den viktigaste internationella miljöuppgörelsen sedan Klimatavtalet i Paris och ger en kraftigt förbättrad möjlighet att skydda vår biologiska mångfald och motverka klimatförändringarna. Sverige har som EU-ordförande lett förhandlingarna för EU och dess medlemsstater tillsammans med Kommissionen. Det är också en seger för FN och det globala systemet att vi i en tid av utmaningar lyckas leverera ett så betydelsefullt avtal, säger utrikesminister Tobias Billström.
Förhandlingarna om ett avtal till skydd för biologisk mångfald i havsområden bortom nationell jurisdiktion har pågått i över 10 år. Målsättningarna har varit att fylla de luckor som lämnades när FN:s havsrättskonvention antogs 1982. Avtalet rymmer fyra delar; regler för marina skyddsområden, miljökonsekvensbeskrivningar, marina genetiska resurser samt kapacitetsbyggnad och teknologiöverföring.
Åtgärder för att hindra negativ miljöpåverkan i särskilt biologiskt värdefulla havsområden är avgörande för att stärka det marina livets motståndskraft mot klimatförändringar och mänsklig påverkan. Sverige och EU står bakom FN:s målsättning att 30 procent av världshaven ska skyddas.
– Äntligen har världens länder nått en överenskommelse för våra internationella hav och vatten. Jag är stolt över att personligen ha varit på plats och över att den svenska delegationen har bidragit konstruktivt till att förhandlingarna nu har gått i mål. Trots ett spänt läge i omvärlden visar vi nu att framsteg för vår gemensamma miljö och biologiska mångfald inte kan vänta, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari.
FN:s Havsrättskonvention
FN:s Havsrättskonvention antogs 1982 och rymmer de globala reglerna för användningen av haven. Konventionen har på ett framgångsrikt sätt skapat tydliga regler för staters agerande inom en lång rad områden. Konventionen förhandlades innan biodiversitets- och klimatkriserna var allmänt kända och därav anses miljöskyddsreglerna otillräckliga. Det har även länge rått oenighet om vilka regler som gäller för de delar av havet och havsbotten som inte tillhör enskilda stater, särskilt när det gäller vinster från användningen av genetiska resurser som kan ha stor betydelse i utvecklingen av bioteknologi.
Källa: Klimat- och näringslivsdepartementet, Utrikesdepartementet
Foto: Tiago Fioreze
