Vid en inventering av vattendrag i de centrala delarna av Madagaskar hittades femton nya arter av vattenlevande skalbaggar. Studien från Naturhistoriska riksmuseet gjordes i en dåligt utforskad höglandsskog som hyser en mångfald av unika arter. Den kvarvarande skogen är akut hotad. Nu läggs fokus på trädplantering och brandgator för att skydda de sista skogsresterna.
Huvudstaden Antananarivo på Madagaskar ligger på 1250m höjd över havet. Oavsett vilken riktning man reser ut från huvudstaden möts man numera av ett öppet landskap bestående av grässavann som välver fram över kullarna. Så här har det inte alltid sett ut. Inom ett par tre timmars bilfärd från huvudstaden kan man hitta rester av de höglandsskogar som en gång var mer utbredda på Centrala högplatån.
Unika och obeskrivna arter hittade
På senare tid har intresset för Madagaskars unika mångfald, och det akuta hotet de kvarvarande skogarna står inför, ökat. Men värdet av högplatåns skogsrester är fortfarande dåligt känt. I en ny studie från Naturhistoriska riksmuseet, i samarbete med forskare från Antananarivo Universitet och Uppsala universitet, har vattendrag i tre skogsfragment inventerats på vattenlevande skalbaggar. Inventeringarna gjordes på ett antal lokaler både inne i skogsfragmenten och direkt utanför i den omkringliggande grässavannen.
Studien visar att alla tre skogsfragment hyser unika och obeskrivna arter som inte har hittats någon annanstans på Madagaskar. I studien, som var del av Tolotra Ranarilalatianas doktorandprojekt vid Universitetet i Antananarivo, hittades minst femton nya arter.
– Det var spännande att vi kunde hitta så pass många nya arter inom ett relativt litet område. För mig var det en överraskning att dessa skogsfragment var så unika i sin artsammansättning samtidigt som de är mer eller mindre okända, säger Johannes Bergsten vid Naturhistoriska riksmuseet som var Tolotra Ranarilalatianas handledare.
Unika arter ersätts av generalister
En jämförelse gjordes med faunan i de vattendrag som rinner genom den avskogade grässavannen. Den visar att många av de unika arterna som finns i skogsfragmenten försvinner om skogen förvandlas till grässavann. Istället ersätts de av generalister, det vill säga tåliga vitt spridda arter som är desamma överallt.
– Det här visar att de kvarvarande skogsfragmenten har ett mycket högt bevarandevärde. Om de sista tusen hektaren från ett område försvinner finns en överhängande risk att ett stort antal arter utrotas för alltid. Vattenlevande skalbaggar är bara en modellgrupp vi har tittat på. Mönstret av unika och oupptäckta arter är troligen detsamma för många djurgrupper, säger Johannes Bergsten.
De tre skogsfragmenten akut hotade
Även om de tre studerade skogsfragmenten på pappret har ett skydd i varierande grad, är hoten mot dem omfattande. I Anjozorobe-Angavo försvinner skogen gradvis söderifrån på grund av svedjebruk och omvandling till risfält. I Manjakatompo-Ankaratra har träkolsproduktion slagit hårt mot de sista resterna av naturlig skog. I Ambohitantely sprider sig de återkommande bränderna på grässavannen in i skogen och krymper den för varje år.
Projekt initierat för att rädda skogarna
I slutet av förra året härjade en förödande brand de norra delarna av de sista tusen hektaren i Ambohitantely. Just i det här området har Johannes Bergsten, med finansiellt stöd från föreningen Rädda Regnskog i Sverige, initierat ett bevarandeprojekt som leds av den lokala organisationen Association Vahatra tillsammans med reservatsförvaltaren Madagascar National Parks. I projektet har man än så länge skapat 19 kilometer brandgator kring de största skogsfragmenten för att hindra att eld sprider sig in i skogen.
Utöver det jobbar man med återbeskogning genom trädplantering och naturlig föryngring. En plantskola, med kapacitet att driva upp 35 000 plantor per år av utvalda trädsorter för utplantering, har startats. Projektet involverar också produktion av kompostmaterial för att öka plantornas chanser att överleva de första åren i den hårdpackade och näringsfattiga savannjorden. I december 2022 invigdes även en biologisk stationsbyggnad som byggts inom ramen för projektet.
– Vi hoppas att projektet både ska lyckas vända trenden av krympande skogsfragment i Ambohitantely och samtidigt ge viktiga inkomstkällor till lokalbefolkningen, säger Johannes Bergsten.
Om studien
De tre skogsfragmenten på Centrala högplatån som inventerades var Ambohitantely, Anjozorobe-Angavo och Manjakatompo-Ankaratra. Totalt undersöktes 43 olika lokaler under regnsäsongen på artsammansättningen av fyra olika familjer av vattenlevande skalbaggar (dykare, virvelbaggar, grävdykare och vattentrampare).
Källa: Naturhistoriska riksmuseet
Bild: Vid en inventering av vattendrag i de centrala delarna av Madagaskar hittades femton nya arter av vattenlevande skalbaggar. En av dem var en obeskriven art i släktet Uvarus som syns på bilden. Foto: Johannes Bergsten.
