Ungefär 100 miljoner hajar dödas varje år för sina fenor och många är hotade. Glädjande nog beslöt en majoritet av länderna på det globala CITES-möte nyligen i Panama att stärka kontrollen av handeln och skyddet av hajar och rockor. Dessutom antogs en resolution om att länderna ska satsa på att spåra illegal handel med havssköldpaddor via en DNA-databas, som bland annat tagits fram av WWF.
Många länder förvaltar inte hajbestånden och saknar effektiv kontroll av fisket.
–Det är därför hoppfullt att länderna på CITES-mötet beslutat att ökat skyddet av hajar och rockor genom att stärka kontrollen av import och export. Det blir en välkommen livlina för arter som hotas av den oreglerade och illegala handeln med fenor och kött, säger Inger Näslund, senior havsexpert på WWF.
Ett 50-tal arter av gråhajar samt hammarhajar och hajrockor får nu ökat skydd. De förs in på bilaga B på CITES-listan. Det innebär skärpta krav på tillstånd från myndigheter och handeln tillåts bara om den sker uthålligt från säkra bestånd.
I samband med CITES-mötet i Panama 14-25 november presenterade WWF ett verktyg för att lättare kartlägga den illegala handeln med havssköldpaddor. Med hjälp av DNA- provtagning från havssköldpaddor vid olika äggläggningsstränder går det att spåra produkterna till djurens ursprungsområde där de fångats.
–Idag är det omöjligt att veta var en sköldpaddsprodukt kommer ifrån, eftersom det oftast är en lång och slingrig väg från fångst till köpare. Honorna lägger alltid sina ägg där de en gång själva föddes. Med hjälp av DNA-databasen ”Shellbank” har man större möjlighet att sätta in åtgärder där de fångas, säger Inger Näslund, senior havsexpert på WWF.
Sex av sju havssköldpaddor i världen är idag hotade. Trots ett globalt förbud från CITES sedan 1977, kvarstår många hot. Under de senaste 30 åren har minst 1,1 miljoner havssköldpaddor exploaterats illegalt i 65 länder.
Förutom de positiva besluten för hajar, rockor och sköldpaddor på CITES-mötet ökade skyddet för sångfåglar och mer än 140 tropiska trädarter.
Fakta:
CITES-konventionen om internationell handel med utrotningshotade arter av vilda djur och växter trädde i kraft 1975. Syftet är att se till att internationell handel med vilda djur och växter inte utgör ett hot för arternas överlevnad i vilt tillstånd. Under konventionen regleras internationell handel med nästan 40 000 arter i olika bilagor, beroende på hur hotade de är. Tidigare listade marina arter omfattar till exempel ål, vithaj och valhaj, olika arter av rockor, sjöhästar, koraller, havssköldpaddor, snäckor och sjögurkor.
I Sverige ansvarar Jordbruksverket för prövning av tillstånd för import och export av arter och artdelar.
Fakta om hajar: Det finns ungefär 800 arter av hajar och rockor i världen som tillhör släktet broskfiskar (Condrichthyes). Två tredjedelar finns på IUCNs globala rödlista.
Sköldpaddsprojektet om DNA-databasen (ShellBank) är ett initiativ från WWF i samarbete med regeringar, ideella organisationer och universitet.
Källa och foto: WWF
