Ett stort teknikskifte har skett inom diabetesvården de senaste åren, som ger patienterna nya verktyg att bättre följa och kontrollera sin behandling. På Akademiska sjukhuset används allt oftare smarta medicintekniska lösningar såsom sensorer för glukosmätning och olika appar. Region Uppsala ligger tillsammans med Västra Götaland bäst till i landet när det gäller glukoskontroll vid typ1-diabetes.
– Man kan verkligen tala om ett teknikskifte inom diabetesvården. Den största förändringen är att patienter med typ 1-diabetes fått fler hjälpmedel och bättre möjligheter till egenvård via kontinuerlig glukosmätning (CGM) och att vi fått alltmer smarta insulinpumpar som kan både gasa och bromsa med insulin. Patienterna har idag helt andra verktyg än för bara fem-tio år sedan och utveckling går snabbt framåt, säger Jarl Hellman, överläkare och diabetesansvarig på Akademiska sjukhuset.
Sedan drygt tio år har Akademiska sjukhuset ett centre of excellence för typ1-diabetes, med särskilt fokus på utveckling av ny teknik, transplantation och stamcellsforskning. Region Uppsala ligger tillsammans med Västra Götalandsregionen bäst till i landet när det gäller glukoskontroll vid typ1-diabetes mätt med HbA1c under 48 respektive 52 mmol/mol (48 mmol/mol är för övrigt gränsen för diabetesdiagnos). Både Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping har en hög användning av modern diabetesteknik med både CGM och pumpar.
– I Uppsala har runt nio av tio patienter med typ1- diabetes kontinuerlig glukosmätning (CGM) och drygt en tredjedel har en insulinpump. Vi använder dessutom alltmer smarta uppkopplade insulinpennor och är involverade i utveckling av denna nyare teknik inklusive dessa moderna insulinpennor. Även om sjukdomen tyvärr fortsatt är besvärlig så har tekniken i viss mån minskat bördan för många patienter, säger Jarl Hellman och fortsätter:
– De nya sensorerna och pumparna har även bidragit till att fler med diabetes vågar visa att de har en sjukdom via till exempel en synlig sensor på armen. Men det behövs support, även sådan som inte är kopplad till teknik och olika data såsom samtalsstöd vid behov, både via kurator och/eller särskilt diabetesutbildad psykolog, fortsätter Jarl Hellman.
Sjukhusets tydliga inriktning mot datadrivet kvalitetsarbete beskrivs som själva ”pulsådern” i förbättringsarbetet.
– Vi har sedan tidigare fått fint stöd inom IT och projektledning. En annan viktig komponent är det nationella diabetesregistret (NDR), ett av världens absolut främsta kvalitetsregister med ett tydligt fokus på kvalitetsutveckling, att hjälpa vården att bli bättre, lyfta fram olika vägar till framgång och presentera exempel på framgångsrika insatser vid olika kliniker, säger Jarl Hellman.
Tidigare i höstas stod det klart att Akademiska sjukhuset, enligt tidningen Newsweeks ranking, ligger kvar bland världens 50 främsta sjukhus på att utnyttja den mest avancerade teknologin inom vården.
– Det är ett fint kvitto på vårt arbete och visar att sjukhuset har synnerligen tydliga ambitioner inom teknikområdet. Diabetes är en av de sjukdomar där mer modern teknik verkligen har inverkat positivt till gagn för våra patienter. Nu behöver vi öka vårt fokus och satsa ännu mer inom mer avancerad teknologi med ambitionen att ytterligare stärka vår position i sammanhanget.
Källa: Akademiska sjukhuset
Foto: Mostphotos
