Den kända frasen om statistikens osäkerhet är mer aktuell idag i coronatider än någon gång tidigare. Den riskerar till och med att underminera vårt demokratiska samhälle.
När regeringen och Folkhälsomyndigheten i dagarna har aviserat nya restriktioner, av vilka många är rätta för att minska takten på smittspridningen, baserar man sina beslut på vaccinationsgrad och smittökningar, både i Sverige och utlandet.
Folkhälsomyndigheten och regeringen har inte någon lätt uppgift, man fattar beslut som är frihetsbegränsande och som får stor ekonomisk effekt för många branscher. Desto viktigare är det då att beslut fattas på rätt grunder.
Genom att välja vilken undersökning man hämtar data ifrån på får man olika svar; det är inte svårt att finna undersökningar och forskarrön som bekräftar den egna åsikten. Jag kan utan problem hitta undersökningar som visar att immunitet (ovaccinerad som haft infektionen) ger ett mycket bättre skydd än vaccinet. Studier visar att sjukdomsbaserad immunitet ger ett 99,3% skydd för ny infektion, ett annat från Österrike visar på 99,97% skydd. Undersökningar från UK visar att skyddet endast är 65%.
Andra studier visar hur skyddet från nuvarande läkemedel snabbt minskar, takten beror på vilket läkemedel som undersöks och vilken tidshorisont man undersöker. Variationen för vaccinerade efter 6 månader för smittskydd varierar mellan 20% ner till nästan 0%. (Däremot är skyddet högre för svår sjukdom och död).
Det går att med statistik bevisa det mesta, jag kan t o m visa att haren aldrig kommer ifatt sköldpaddan.
Låt oss då istället analysera det vi verkligen VET, d v s FAKTA:
- Smittspridningen sker mellan människor – d v s för att minska smittspridning måste vi träffa andra människor i mindre utsträckning.
- Smittspridningen kan inte stoppas men saktas ner – inga åtgärder som vidtagits är för att stoppa smittspridningen, utan för att hålla den på en rimlig nivå så att vår sjukvårdsapparat kan hantera effekterna.
- Immunitet kan uppnås på två sätt – via vaccination och via förvärvad immunitet genom att ha haft sjukdomen (covid-19).
- Vi har idag en ”vaccinationsgrad” på 80% (dos 2) och en okänd andel ovaccinerade som haft sjukdomen.
- Vi ser hur smittan ökar bland ”vaccinerade”, både i Sverige och utomlands.
- De läkemedel som används för ”vaccination” tappar effekt efter ett par månader.
- Covid-19 baserad immunitet har bättre och längre bestående effekt än ”vaccinen”.
Av FAKTA kan vi då dra följande slutsatser
- För att minska takten i smittspridningen skall vi träffas mindre i samhället och minska kontakterna med andra samhällen.
- Uppdelningen i ”vaccinerade” och ”ovaccinerade” är irrelevant. Den rätta uppdelningen är i ”immuna” och ”icke-immuna”.
Att införa begräsningar som gör att färre träffas, t ex genom hemarbete och stopp för folksamlingar är relevanta åtgärder för att minska på smittspridningen. Att införa ”vaccinationspass” är däremot helt fel. Det riskerar till och med att ÖKA smittspridningen, då ”vaccinerade” samlas i tro att de själva och övriga de träffar är immuna. I själva verket är skyddet mot smitta i värsta fall nere på 0%.
Den demokratiska utmaningen i denna uppdelning av medborgarna sparar jag till ett senare tillfälle.
Självklart känner folkhälsomyndigheten till dessa fakta och de slutsatser som måste dras av dem. Att man då fortsätter att driva på för ”vaccinpass” måste ha en annan orsak och ett annat syfte. Jag vill inte här spekulera i varken det ena eller det andra.
Om folkhälsomyndigheten och regeringen verkligen vill vidta nödvändiga åtgärder för att minska smittspridningen så handlar det om stora begräsningar i rörelsefrihet för ALLA medborgare. Det innebär stängda krogar, restauranger och nöjen, det innebär stopp för resor utomlands och kanske begräsningar för resor inom landet. Konsekvenserna av sådana åtgärder är enorma och skulle troligen stöta på stort motstånd (det är val om 10 månader) – lättare då att fokusera på ”vaccinerade” och ”ovaccinerade”, med samma logik som att; ”hittar jag inte den tappade husnyckeln i skogen får jag leta under lampan istället, där är det ljusare”.
Vi lär oss hela tiden mer om corona och smittspridningen, men kunskapen är fortfarande osäker och kan tolkas på olika sätt. Det är då viktigare än någonsin att våra myndigheter baserar sina beslut på fakta.
