Långvarigt stillasittande arbete uppges vara en av de vanligaste orsakerna till arbetsrelaterade besvär. Förutom belastningsbesvär kan långvarigt stillasittande på längre sikt leda till sjukdomar som hjärt-kärlsjukdom eller diabetes typ 2. I en EU-gemensam insats granskar nu Arbetsmiljöverket hur 1 800 arbetsplatser förebygger risker med långvarigt stillasittande arbete.
Otillräcklig variation av arbetsställningar och arbetsrörelser, till exempel vid långvarigt stillasittande, kan leda till belastningsbesvär och andra sjukdomar. Om man inte kan variera arbetsställningar och arbetsrörelser tillräckligt är risken stor att man får belastningsskador. Därför inleder Arbetsmiljöverket nästa vecka en granskning av hur riskerna hanteras på arbetsplatser. Det är en EU-gemensam insats.
– Det finns många risker med för långa arbetspass där man sitter stilla. Det är särskilt angeläget att förebygga och hantera risker för belastningsbesvär eftersom vi vet att det är en vanlig orsak till arbetsrelaterad ohälsa. Det visar också vår senaste undersökning om arbetsorsakade besvär, säger Erna Zelmin, generaldirektör på Arbetsmiljöverket.
Olika belastning ger kvinnor sämre hälsa
Belastningsbesvär är fortfarande ett av de vanligaste arbetsrelaterade hälsoproblemen i Sverige och i Europa. Repetitiva och upprepade rörelser, tröttande och smärtsamma arbetsställningar, bärande eller förflyttning av tunga bördor samt långvarigt stillasittande är vanliga orsaker.
Kvinnor inom EU arbetar oftare än män långvarigt stillasittande. Forskning visar att kvinnor och män ofta arbetar med olika arbetsuppgifter, även inom ett och samma yrke, vilket kan förklara en del av könsskillnaderna i möjligheter till variation i arbetet. Det finns också undersökningar som visar att både kvinnor och män som arbetat på distans under pandemin blivit mer stillasittande och mindre fysiskt aktiva.
Ta signaler om arbetsrelaterade besvär på allvar
– Det är svårt att idag se de långsiktiga arbetsmiljökonsekvenserna av pandemin. Som arbetsgivare är det alltid viktigt att vara vaksam på signaler om besvär, att regelbundet undersöka och förebygga alla belastningsrisker, säger Erna Zelmin och tillägger:
– För att minska risken med långvarigt stillasittande arbete är det särskilt viktigt att arbetstagaren har möjligheter att påverka hur det egna arbetet planeras och genomförs så att möjligheterna till rörelsevariation och återhämtning är tillräckliga.
Variation och återhämtning
Det är arbetsgivaren som ansvarar för att arbetet och arbetsplatsen är utformad så att hälsofarliga eller onödigt tröttande belastningar undviks. Arbetsgivaren ska undersöka arbetsförhållandena och bedöma risker. Det är nödvändigt för att kunna genomföra de åtgärder som krävs för att förebygga ohälsa och olycksfall. När arbetsgivaren planerar åtgärder är det viktigt att ha ett helhetsperspektiv som omfattar arbetstagaren, tekniken och organisationen. Omkring 15 000 arbetsgivare inom branscher där stillasittande arbete är vanligt har nyligen fått brev från Arbetsmiljöverket med information om hur de kan förebygga belastningsskador på ett systematiskt sätt.
Som arbetsgivare behöver du:
• identifiera risker för belastningsskador som finns på arbetsplatsen,
• undersöka riskerna och bedöma hur stor risken är,
• vidta åtgärder för att förhindra eller minimera riskerna och följa upp resultatet,
• informera och utbilda medarbetarna om hur de kan arbeta säkert.
Fakta om EU-kampanjen
Under åren 2020–2022 genomförs EU kampanjen ”Friska arbetsplatser belastar rätt”. Kampanjen ska ge arbetsgivare ökade kunskaper om hur belastningsskador uppstår och hur de kan förebyggas.
Kampanjen har ett nytt tema varje år:
2020 manuell hantering av ting
2021 stillasittande arbete
2022 personförflyttning och arbete med människor
Källa och foto: Arbetsmiljöverket
