Vinnarbild Deltävling 3 Charlotte Perrelli och Tusse. Foto: Stina Stjernkvist / SVT
Vinnarna i tredje deltävlingen blev en veteran och en nykomling. Och lagom till sin allra sista säsong hade Christer Björkman lyckats få med Timbuktu, eller Jason Diakité som han egentligen heter.
I Melodifestivalens tredje deltävling på lördagskvällen så gick Charlotte Perelli och Tusse direkt till final, med låtarna ”Still young” och ”Voices”. Båda hade bra kraftfulla låtar som förmodligen skulle klara sig fint i Eurovosion. För Tusse var det dessutom första gången han deltog i mellot så han kunde inte få en bättre start. Han deltog med sin låt ”Voices” som väl kan beskrivas som skön soulpop. Som många deltagare i Melodifestivalen så kommer han via Idol som verkar vara en plantskola för den här tävlingen. Han vann nämligen Idol 2019. En rolig grej är att han är född 2002, samma år som nya Mellot föddes.
Charlotte Perelli däremot är knappast någon duvunge i de här sammanhangen. Hon vann tävlingen första gången redan 1999, och sedan igen 2008. 1999 vann hon med låten ”Tusen och en natt” som hon sedan vann Eurovosion med. Den översattes till engelska och fick titeln ”Take me to your heaven”. 2008 vann hon mellot igen med låten ”Hero” men den kom bara på plats 18 i Eurovision. 2017 tyckte hon tydligen att det var dags att göra ett nytt försök, då med låten ”Mitt liv” som hon skrivit själv. Den kom sist i sin deltävling. Den nesan kan hon lämna bakom sig nu. Innan hon deltog i mellot var hon sångerska i dansbandet Wizex. Hon började som sångerska redan när hon var tretton, men två år senare än schlagerkollegan Sanna Nielsen som började redan som elvaåring.
De två låtarna som gick till Andra chansen ”Baila Baila” med Alvaro Estrella och ”Beat of a broken heart” med Klara Hammarström. ”Baila Baila” lät som latinomusik brukar göra. ”Beat of a broken heart” är som namnet antyder en ballad. För att vara en ballad var den rätt kraftfull, och rätt snygg. Hennes dräkt såg ut att vara inspirerad av Star Trek eller Star Wars.
Mustaschs framträdande var väl det mest omtalade innan tävlingen på grund av en tidigare dom mot bandets frontfigur Ralf Gyllenhammar men deras bidrag åkte snabbt ut. Det brukar vara kul med rocklåtar i mellot som omväxling från all schlager men det här var den typ av hårdrock som bara handlar om att ösa på så mycket som möjligt och är rätt tråkig att lyssna på. 2013 var Ralf Gyllenhammar med själv med låten ”Bed on fire”. Det var en skön rocklåt. Förra veckan åkte gruppen Lillasyster ut med sin skräniga trash metal. När ska vi få en bra rocklåt i år?
Christer Björkman har väldigt länge försökt att få med Timbuktu, eller Jason Diakité som är hans riktiga namn som han använder nu, i tävlingen. Ikväll lyckades han till slut, men inte riktigt. Han var med utom tävlan som programledare. Men han sjöng en del iallafall. Han inledde kvällen med att sjunga en barockversion av Mikael Wiehes ”Flickan och kråkan” och senare på kvällen sjöng han kortversioner av ett par av sina egna låtar.
Övriga låtar:
Emil Assegård: ”Om allting skiter sig”. Debutant i mellot men erfaren musiker som vunnit guldskivor, stod på scen första gången 2009.
Eliza: ”Den du är”. Eliza sjöng tidigare med dansbandet Elizas. De var med i mellot med låten ”Casanova” 2014. ”Den du är” är en smetig ballad men den hade kanske gått hem i Eurovision om den fått chansen, de gillar ju ballader och de hade inte förstått texten.
