Ett nytt vaccin, som slår ut blodförsörjningen till cancertumörer, har visat sig mycket effektivt på möss. Tumörtillväxten minskade med hela 70 procent. Bakom studien, som nyligen publicerades i FASEB Journal, står en forskargrupp från Uppsala universitet. Nästa steg är att testa vaccinet på hundar med cancer.
Idag vet vi redan mycket om vilka gener/proteiner som uttrycks i tumörer jämfört med normal vävnad. Dessutom pågår ett stort antal studier för att hitta nya potentiella målmolekyler för cancerbehandling. Utmaningen är att omsätta denna kunskap till praktisk nytta för det stora antalet individer som drabbas av cancer varje år.
Uppsalaforskare har nu utvecklat en ny typ av cancervaccin som ser mycket lovande ut. Tumörtillväxten hos behandlade möss minskade med hela 70 procent. Metoden har också stor potential att bli betydligt billigare än andra nya tumörbehandlingar (se nedan).
Vaccinet riktar sig inte mot själva cancercellerna utan mot andra celltyper i tumören som cancercellerna är beroende av, nämligen blodkärl. Tidigare studier har identifierat ett litet antal molekyler som uttrycks specifikt på eller i närheten av tumörkärl och inte i andra delar av kroppen. Dessa ”tumörkärlsmarkörer” lämpar sig därför väl som måltavlor för denna typ av behandling. Tanken med vaccinet är att det framförallt ska användas som en terapi när någon diagnostiserats med cancer, så kallad terapeutisk vaccination.
– Fördelen med att inte rikta vaccinet mot cancercellerna är att dessa utvecklat knep för att ”gömma sig” för immunsystemet, säger docent Anna-Karin Olsson, som lett studien.
Det finns alltså också en vårdekonomisk aspekt av behandlingsmetoden. Ett flertal nya effektivare behandlingsstrategier för cancer, men även för andra sjukdomar, baserar sig på användandet av så kallade monoklonala antikroppar. Denna positiva utveckling har en nackdel: Den höga kostnaden. Vanligtvis handlar det om flera hundra tusen kronor per patient och år. Ofta rör det sig också om sjukdomar som kräver livslång behandling. I förlängningen leder detta till ett hårt tryck på en redan ansträngd sjukvårdsbudget, svåra prioriteringar för sjukvården och sannolikt också till att inte alla patienter får tillgång till dessa nya, dyra läkemedel.
– Med den strategi vi nu presenterar kan vi istället få kroppen att själv producera de terapeutiska antikropparna till en bråkdel av kostnaden för upprepad behandling med renade, monoklonala antikroppar, säger Anna-Karin Olsson.
I samarbete med forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) kommer forskarna nu att gå vidare genom att testa effekten av vaccinet i hundar med cancer. Hundar drabbas i hög grad av samma typ av sjukdomar som människor. Ett positivt resultat i hundar ökar chansen att behandlingen också fungerar på människor. Dessutom kan vaccinet i så fall innebära ett nytt alternativ för de hundar som idag saknar effektiv behandling för sin sjukdom.
