Den 1 juli gick värnpliktsförsvaret i praktiken i graven. Det framtida försvaret ska bygga på frivillighet. Grunden blir kontraktanställda soldater. Reservister och Reservofficerare med sin dagliga gärning i det civila samhället ska bilda ryggraden i ett flexibelt och gripbart försvar.
Att dagen efter att detta försvar ser dagens ljus, som bygger på frivillighet, brådstörtat fatta beslut om internationell arbetsskyldighet är okänsligt. Att dessutom skicka ut brev mitt under juli månad när de flesta är på semester är riktigt dålig timing säger Jörn Holmgren, förbundsordförande för Reservofficerarna.
Försvarsmakten satsar just nu många miljoner på en reklamkampanj som ska stödja rekryteringen av kontraktsanställd personal. Försvarsmakten och Sverige står inför en stor rekryteringsutmaning. För att lyckas med rekrytering krävs morötter – inte piska och tvång. Motivation, engagemang och tilltro måste vara ledord för att framstå som den attraktiva arbetsgivaren Försvarsmakten vill vara.
Under senare år har en stor andel reservofficerare tjänstgjort i utlandsstyrkan. Det har inte varit några problem att få reservofficeren att ställa upp på utlandstjänstgöring, tvärtom viljan att tjänstgöra utomlands har varit mycket god. Snittmässigt har 15-20% av officerarna varit reservofficerare i vissa missioner upp till 30-40%. För många av Reservofficerarna har utlandsmissionerna dessutom varit den enda möjligheten att få tjänstgöra överhuvudtaget.
Att skriva in krav på internationell arbetsskyldighet för reservofficerare är, vilket vi påpekat för Försvarsmakten, tämligen poänglöst eftersom reservofficeren inte har FM som huvudarbetsgivare. I stället är reservofficeren mestadels anställd och verksam i civila företag och organisationer. Något förenklat uttryckt så ”äger” FM endast sina RO när de tjänstgör, även om RO genom sin anställning som RO står till Försvarsmaktens förfogande.
Vi reservofficerare är inte emot att tjänstgöra utomlands, tvärtom. Vi önskade en dialog om formerna och förutsättningarna. Allt för många av de frågor vi ställde är obesvarade när det gäller hur detta obligatorium ska hanteras i praktiken. Många medlemmar känner nu både oro och vrede. Detta i en tid när rekryteringsbehovet är större än någonsin avslutar Jörn Holmgren.
Källa: Reservofficerarna
