Mellan 2004 och 2008 sjönk antalet helårspersoner som försörjs med sociala ersättningar och bidrag med 23 procent. År 2009 vände denna trend och antalet ökade med knappt 5 procent jämfört med 2008. Ökningen har framför allt skett bland arbetslösa där antalet steg med 42 procent.
SCB redovisar årligen statistik över antalet helårspersoner i åldrarna 20-64 som försörjs genom sociala ersättningar och bidrag, såsom sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning (tidigare kallat förtidspension), ersättning vid arbetslöshet och ekonomiskt bistånd.
Varje ersättningssystem mäts i helårspersoner, så kallade helårsekvivalenter. Detta för att skapa jämförbarhet mellan olika typer av ersättningar. Med helårsekvivalenter avses det antal individer som skulle kunna försörjas under ett helt år med full ersättning. Exempelvis blir två personer, som varit heltidsarbetslösa ett halvår var, tillsammans en hel-årsekvivalent.
Utvecklingen av antal helårsekvivalenter i åldrarna 20-64 som försörjs med sociala ersättningar och bidrag*, 1990–2009
Antalet helårsekvivalenter som försörjdes med sociala ersättningar och bidrag steg kraftigt under början av 1990-talet. Antalet steg med nästan 60 procent mellan åren 1990 och 1994. Därefter har antalet stadigt minskat med undantag för åren 2001-2004 och år 2009. År 2009 ökade det totala antalet helårsekvivalenter till 862 169, vilket motsvarar en ökning med knappt 5 procent från år 2008. Antalet ökade framför allt bland de arbetslösa, +42,2 procent, men även bland de med ekonomiskt bistånd. Bland de med sjukpenning samt sjuk- och aktivitetsersättning fortsatte antalet att minska.
Helårsekvivalenternas andel av befolk¬ningen mellan 20 och 64 år var 14,8 procent år 1990. År 1994 var andelen som högst med 22,7 procent. År 2009 var andelen helårsekvivalenter av befolkningen 15,8 procent, vilket var 0,6 procentenheter högre än året innan.
Lägre i söder, högre i norr
Andelen helårsekvivalenter som försörjs med sociala ersättningar och bidrag fördelar sig inte lika över hela riket. Av befolkningen, 20-64 år, är andelen som lägst i Stockholms län på 12,2 procent och som högst i Gävleborgs län på 20,3 procent. Mellan 2008 och 2009 har antalet helårsekvivalenter ökat i samtliga län men olika mycket. Antalet har ökat som mest i Jönköpings och Kronobergs län, +15,3 resp. +12,2 procent, och som minst i Jämtlands län, +0,7 procent.
Utveckling 2010
För alla ersättningsformerna utom ekonomiskt bistånd finns det månadsuppgifter om antalet helårsekvivalenter fram till och med maj 2010. Under första halvåret 2010 fortsätter antalet helårsekvivalenter med sjukpenning samt sjuk- och aktivitetsersättning långsamt att minska och de med arbetsmarknadspolitiska åtgärder fortsätter att stiga. Totalt sett ser det ut som att antalet helårsekvivalenter ligger kvar på ungefär samma nivå som under 2009.
Källa: scb
